Bromsar & styrning

Bromsar & styrning

En bil måste både kunna minska farten och följa den väg du väljer med ratten. Bromsar och styrning arbetar därför tillsammans med däcken och väggreppet. Om greppet inte räcker till hjälper det inte att bromsarna är starka eller att du vrider mer på ratten.

Kunskap om systemen gör det lättare att upptäcka fel, använda bilen rätt och reagera i en nödsituation. Det gäller lika mycket när du kör genom ett villaområde som när du möter halka på en landsväg. Förarstöden hjälper dig, men de ersätter aldrig anpassad hastighet, avstånd och uppmärksamhet.

Bromssystemen och kraften till hjulen

Färdbromsen är den broms du normalt använder med bromspedalen. På en personbil verkar den på samtliga hjul. När du bromsar minskar bilens rörelseenergi. I hjulens friktionsbromsar omvandlas energin framför allt till värme.

I ett vanligt hydrauliskt bromssystem överförs tryck genom bromsvätska till hjulbromsarna. Vid en skivbroms pressar ett bromsok bromsbelägg mot en skiva som roterar med hjulet. Vid en trumbroms trycks bromsbackar utåt mot insidan av en roterande trumma. Båda konstruktionerna skapar friktion som bromsar hjulet.

Bromssystemet är normalt uppdelat i två kretsar. Syftet är att ett fel i en del inte ska slå ut all bromsverkan. Hur hjulen är fördelade mellan kretsarna kan skilja sig mellan olika bilar.

Om en krets slutar fungera är bilen ändå inte säker att fortsätta köra med. Bromsverkan kan bli kraftigt försämrad, pedalvägen längre och bilens uppträdande förändrat. Två kretsar är en reservmöjlighet för att kunna stanna, inte ett tillstånd att fortsätta till resmålet.

Bromsservon hjälper till att förstärka den kraft du lägger på pedalen. Försvinner servohjälpen kan bromsen fortfarande fungera, men du kan behöva trycka betydligt hårdare. En ovanligt hård pedal kan därför vara ett varningstecken.

På elbilar och laddhybrider kan elmotorn också bromsa bilen och samtidigt återvinna energi. När du använder bromspedalen samordnar bilen ofta denna regenerativa bromsning med friktionsbromsarna. Hur systemen samverkar varierar mellan modeller.

ABS och en effektiv nödbromsning

ABS är ett låsningsfritt bromssystem. Givare följer hjulens rotation, och systemet reglerar bromstrycket när ett hjul riskerar att låsa sig. Trycket kan minskas och sedan ökas igen mycket snabbt.

Ett låst hjul glider över vägbanan och har mycket begränsad förmåga att överföra sidkrafter. Därför kan bilen fortsätta framåt trots att framhjulen är vridna. Genom att motverka hjullåsning hjälper ABS dig att behålla styrförmågan under kraftig bromsning.

Vid en nödsituation i en bil med ABS ska du trycka snabbt och kraftigt på bromspedalen och behålla trycket så länge maximal inbromsning behövs. Pedalen kan vibrera eller pulsera och systemet kan låta. Det är normalt när ABS arbetar. Börja inte pumpa med pedalen, eftersom det avbryter din bromsning.

Har bilen manuell växellåda bör du också trycka ned kopplingen vid nödbromsning, så att motorn inte stannar. Låt inte hanteringen av kopplingen försena bromsningen.

Tänk dig att en bil framför plötsligt stannar vid ett köslut. Bromsa omedelbart och rikta blicken mot en säker väg. Om en undanmanöver behövs måste utrymmet vara fritt. Styr kontrollerat, inte med ett panikartat rattutslag mot mötande trafik eller en gångbana.

ABS garanterar inte kortast bromssträcka på varje underlag. På exempelvis löst grus kan bromssträckan i vissa situationer bli längre än med låsta hjul. Den centrala fördelen är att styrförmåga och stabilitet bättre kan bevaras.

Inte heller med ABS kan däcken ge obegränsad broms- och styrkraft samtidigt. Ju sämre grepp, desto mindre marginal har du.

Kontrollera bromsarna och tolka varningssignaler

En enkel kontroll före färd kan avslöja problem, men ersätter inte service eller en verkstadsundersökning. Följ bilens instruktionsbok, särskilt om bilen har elektroniskt styrda bromsfunktioner.

Kontrollera först att inget hindrar pedalerna. En lös golvmatta eller ett föremål vid bromspedalen kan få allvarliga följder. Observera också att bilens varningslampor följer det normala kontrollförloppet vid start.

När bilen står säkert kan du trycka på bromspedalen och hålla ett stadigt tryck. Lägg märke till om känslan avviker från det normala:

En pedal som fortsätter att sjunka kan tyda på läckage eller ett internt fel i bromssystemet.

En ovanligt mjuk eller svampig pedal kan bland annat bero på luft i hydrauliken.

En pedal som tar mycket längre ned än vanligt kan signalera ett fel eller justeringsbehov.

En onormalt hård pedal tillsammans med svag bromsverkan kan bero på utebliven servohjälp.

Det går inte att fastställa felets orsak enbart genom pedalkänslan. Elektroniska system kan dessutom bete sig annorlunda än äldre bromssystem. En tydlig förändring ska därför tas på allvar och bedömas enligt bilens anvisningar.

Provbromsa i låg fart på en lämplig plats där ingen annan utsätts för risk. Bilen ska bromsa kontrollerat utan att tydligt dra åt sidan. Sneddragning kan bero på bromsfel, men även däck, väglutning eller olika grepp mellan hjulen kan påverka.

Skrapljud, kraftiga vibrationer, bränd lukt och förändrad bromsverkan behöver undersökas. En godkänd kontrollbesiktning är ingen garanti för att ett fel inte kan uppstå senare.

En röd bromsvarning som inte förklaras av ansatt parkeringsbroms kan betyda ett allvarligt fel. Stanna säkert och följ instruktionsboken. Vid misstänkt bromsbortfall ska du inte köra vidare för att ”prova om det går över”.

Om enbart ABS-varningen lyser kan den vanliga bromsen fortfarande fungera, men den låsningsfria funktionen kan vara ur drift. Anpassa körningen och följ bilens anvisningar för kontroll och reparation.

Vatten, värme och motorbromsning

Bromsar behöver tåla värme, men även de har en gräns. Vid långvarig belastning kan temperaturen bli så hög att bromsverkan avtar. Detta kallas ofta fading. Överhettning kan påverka både friktionsdelarna och bromsvätskan.

I en lång nedförsbacke bör du därför inte hålla en lätt bromsning oavbrutet. Välj en tillräckligt låg växel i god tid och använd motorbromsen som avlastning. Reglera farten med färdbromsen när det behövs. Kör du automat kan bilen ha ett manuellt växelläge eller en särskild funktion för utförskörning.

Exempelvis bör du inför en längre utförssträcka i fjällen sänka hastigheten redan före backen. Om du väntar tills bilen har fått hög fart blir belastningen på bromsarna större. Frikoppla inte och lägg inte växeln i neutralläge för att rulla utför.

Vid motorbromsning är en växel ilagd och gaspådraget minskat. Växla inte ned så tvärt att drivhjulen tappar grepp på halt underlag. Även motorbromsning behöver vara mjuk och anpassad.

I en elbil kan den regenerativa bromsningen vara begränsad, exempelvis när batteriet är kallt eller fulladdat. Räkna därför inte med att bilen alltid saktar in lika mycket när du släpper gaspedalen. Var beredd att använda bromspedalen.

Efter biltvätt eller körning genom vatten kan fukt tillfälligt försämra bromsverkan. När trafiksituationen tillåter kan du bromsa lätt och kontrollerat för att kontrollera funktionen och hjälpa bromsarna att torka. Gör inte en överraskande hård inbromsning med trafik tätt bakom.

Bromsvätskan behöver också underhåll. I många bilar tar den upp fukt med tiden, vilket försämrar dess tålighet mot höga temperaturer. Följ tillverkarens bytesintervall och använd rätt vätsketyp. En låg nivå ska inte bara fyllas på utan att orsaken klarläggs.

Parkeringsbromsen håller bilen på plats

Parkeringsbromsen ska hålla bilen stilla när den är parkerad. Den påverkar ofta bakhjulen, men konstruktionen varierar. Manövreringen kan ske med en handspak, en pedal eller en elektrisk knapp.

Vid parkering ska bilen säkras mot att komma i rörelse. Använd parkeringsbromsen och komplettera med lämplig växel på en manuellt växlad bil eller P-läge på en automat. Följ bilens anvisningar om i vilken ordning funktionerna ska användas. I en lutning bör du undvika att bilens hela tyngd belastar automatlådans parkeringsspärr.

Kontrollera att parkeringsbromsen verkligen håller, särskilt i en backe. Utgå inte enbart från att du har dragit i spaken eller tryckt på knappen.

Auto Hold håller på många bilar kvar bromsningen efter ett stopp, exempelvis vid ett trafikljus. Det är inte automatiskt samma sak som att bilen är säkrad för parkering. Kontrollera vilken funktion som är aktiv innan du lämnar förarplatsen.

Se inte en traditionell handbroms som en likvärdig ersättning för färdbromsen under körning. Ett hastigt ingrepp på bakhjulen kan orsaka sladd. Elektriska parkeringsbromsar kan ha en särskild nödbromsfunktion som fungerar annorlunda. Lär dig funktionen i instruktionsboken i förväg, inte först när ett fel har inträffat.

Styrningen och kontakten med vägen

Styrsystemet överför din rattrörelse till hjulen. Servostyrningen minskar den kraft som behövs för att vrida ratten och kan vara hydraulisk eller elektrisk. Den gör manövreringen lättare, men förbättrar inte däckens väggrepp.

Om servohjälpen försvinner kan ratten bli mycket tung, särskilt vid låg fart. I vanliga styrsystem finns styrförbindelsen kvar, men bilen kan bli betydligt svårare att manövrera. Sänk farten kontrollerat, stanna säkert och låt felet undersökas.

Var uppmärksam på förändringar:

Ett tydligt glapp, där ratten rör sig utan motsvarande styrreaktion, kan tyda på slitage eller fel.

Hackande eller ojämnt motstånd kan ha flera orsaker och ska undersökas.

Skakningar kan bero på exempelvis hjulobalans, däckskador eller glapp.

Att bilen ständigt drar åt samma håll kan bland annat bero på däcktryck, hjulinställning eller bromsar som ligger an.

En svagt lutande väg kan påverka färdriktningen utan att bilen är trasig. Däremot ska du inte vänja dig vid att ständigt behöva korrigera en tydlig avvikelse.

Sitt så att du kan styra utan att sträcka armarna helt. Håll normalt båda händerna på ratten och rikta blicken långt fram. Små, tidiga korrigeringar ger oftast bättre kontroll än stora, sena rattutslag.

Understyrning, överstyrning och antisladd

När däcken inte längre kan överföra tillräckliga sidkrafter följer bilen inte den tänkta kurvan. Två viktiga begrepp beskriver vad som händer.

Understyrning innebär att framhjulen tappar grepp så att bilen svänger mindre än du avser. Den söker sig utåt i kurvan. Att bara vrida ratten ännu mer löser inte greppbristen. Minska belastningen på framdäcken genom att undvika fortsatt kraftigt gaspådrag och onödigt stora styrutslag. Anpassa hastigheten och ge däcken möjlighet att återfå greppet.

Överstyrning innebär att bakhjulen tappar sidgrepp så att bilens bakände glider ut och bilen vrider sig mer än du avser. Styrningen behöver då anpassas åt det håll bakänden glider, utan överdrivna motrörelser. Blicken ska vara riktad dit du vill köra.

Den bästa åtgärden är att förebygga situationen: sänk farten före kurvan, styr mjukt och undvik plötsliga förändringar av gas och broms på halt underlag. Alla bilar kan under- eller överstyra. Drivningen ensam avgör inte hur bilen reagerar.

Däckens skick, lufttryck, last och vägyta spelar stor roll. Däcken med bäst grepp bör normalt sitta bak för att minska risken för bakvagnssladd, oavsett vilka hjul som driver.

Antisladdsystemet, ofta kallat ESC eller ESP, jämför bland annat din styrning med hur bilen faktiskt rör sig. Systemet kan bromsa enskilda hjul och minska drivkraften för att motverka en begynnande sladd.

Låt normalt antisladdsystemet vara inkopplat. Det kan hjälpa mycket, men kan inte skapa väggrepp där sådant saknas. Fyrhjulsdrift förändrar inte heller denna grundregel och innebär inte automatiskt kortare bromssträcka.

Föraransvar och vanliga teorifällor

Som förare behöver du försäkra dig om att bilen är trafiksäker. Bromsar och styrning kontrolleras vid kontrollbesiktningen, men ditt ansvar gäller vid varje körning. Ett nytillkommet säkerhetsfel måste hanteras även om bilen nyligen besiktigades.

På teoriprovet är det viktigt att skilja mellan vad ett system hjälper till med och vad det garanterar:

ABS hjälper dig att behålla styrförmågan, men garanterar inte kortare bromssträcka på alla underlag.

Pulserande pedal under en ABS-inbromsning är normalt, medan en pedal som sjunker vid stillastående kan signalera fel.

Två bromskretsar ger reservverkan vid vissa fel, men gör inte fortsatt körning säker.

Servostyrning minskar rattkraften, men hindrar inte bilen från att få sladd.

Antisladd kan korrigera bilens rörelse, men ersätter inte rätt hastighet.

Parkeringsbroms, P-läge och Auto Hold är olika funktioner och ska inte blandas ihop.

Kom också ihåg skillnaden mellan reaktionssträcka och bromssträcka. ABS börjar inte hjälpa förrän du bromsar. Om du tittar bort och upptäcker faran sent har bilen redan hunnit färdas en onödig sträcka. Uppmärksamhet och säkerhetsavstånd är därför lika viktiga som fungerande teknik.

Kom ihåg

Färdbromsen verkar på alla hjul; parkeringsbromsen säkrar bilen när den står.

Vid nödbromsning med ABS: tryck kraftigt, behåll trycket och styr kontrollerat vid behov.

Väggreppet begränsar alltid möjligheten att bromsa och svänga.

Ta förändrad pedalkänsla, sneddragning och varningslampor på allvar.

Avlasta bromsarna med lämplig växel och motorbromsning i långa utförsbackar.

Kontrollera bromsverkan försiktigt efter vatten och biltvätt.

Servohjälp gör ratten lättare att vrida, inte vägen mindre hal.

Understyrning gäller framhjulens grepp; överstyrning gäller bakhjulens.

Behåll antisladdsystemet inkopplat och sätt normalt däcken med bäst grepp bak.

Lär känna just din bil genom instruktionsboken och håll bromsar, styrning och däck i gott skick.