T
TeoriProffsen
Kapitel15

Motorväg 2

11 min läsningKapitel 15 av 58

Hög fart kräver långt avstånd och en plan om något händer. Vid haveri eller kö gäller det att varna andra och skydda dig själv.

Motorväg 2 – marginaler, köer och nödlägen

Motorvägen gör det möjligt att resa utan mötande trafik och korsningar i samma plan. Men den höga hastigheten innebär att ett litet misstag snabbt kan få stora följder. En bil som blir stående, en kö bakom ett krön eller vatten i hjulspåren kan förändra situationen på några sekunder.

Säker motorvägskörning handlar därför om mer än att följa hastighetsbegränsningen. Du behöver skapa utrymme framför bilen, upptäcka förändringar tidigt och veta hur du skyddar både dig själv och andra om färden avbryts.

Avstånd som ger tid att tänka

Avståndet till framförvarande fordon ska vara så stort att du inte riskerar att köra in i det om det saktar in eller stannar. Det är ett krav, inte bara en rekommendation. Däremot finns ingen allmän regel som säger att ett visst antal sekunder alltid är tillräckligt.

Tresekundersregeln är ett praktiskt hjälpmedel under goda förhållanden. Välj ett tydligt föremål, exempelvis en brostolpe. När fordonet framför passerar föremålet börjar du räkna sekunder. Din bil bör inte nå fram förrän minst tre sekunder har gått. Om du kommer fram tidigare behöver du öka luckan.

Tidsavstånd är användbart eftersom samma antal sekunder motsvarar en längre sträcka när hastigheten ökar. Vid 90 km/h färdas bilen 25 meter på en sekund. Vid 110 km/h blir det ungefär 31 meter. Redan innan du har börjat bromsa kan bilen alltså ha förflyttat sig långt.

Stoppsträckan består av reaktionssträcka och bromssträcka. Reaktionssträckan påverkas bland annat av hastigheten och hur snabbt du upptäcker och reagerar på faran. Bromssträckan påverkas också av exempelvis väggrepp, däck och bromsar. Om hastigheten fördubblas blir bromssträckan ungefär fyra gånger så lång, om övriga förhållanden är jämförbara.

Tänk dig att du kör på E4 bakom en skåpbil som skymmer sikten. Du ser inte bromsljusen längre fram i kön. En större lucka ger både mer tid och bättre möjlighet att se förbi skåpbilen. Avstånd hjälper alltså även innan någon börjar bromsa.

Om någon kör in i din lucka ska du lugnt bygga upp avståndet igen. Försök inte försvara utrymmet genom att accelerera. Om en bil ligger tätt bakom dig bör du själv skapa extra marginal framåt, så att du kan bromsa mjukare.

En vanlig provfälla är att behandla tre sekunder som en garanti. Det är ett riktmärke, inte ett löfte om att varje situation går att klara.

Tresekundersregeln mäter tidsluckan till bilen framför, men sämre förhållanden kräver större marginal.

Anpassa farten till sikt och väggrepp

Hastighetsmärket anger den högsta tillåtna hastigheten, inte vilken hastighet som alltid är lämplig. Du ska anpassa körningen så att du kan behålla kontrollen och stanna inom den sträcka du kan överblicka och före varje hinder som går att förutse.

Vid regn kan både väggreppet och sikten försämras. Vattenstänk från en lastbil kan tillfälligt dölja körfältet framför dig. Släpper du då avståndet för att förbereda en omkörning får du ännu mindre tid att upptäcka ett hinder. Öka i stället marginalen och vänta tills du kan genomföra omkörningen säkert.

Vid vattenplaning förlorar däcken helt eller delvis kontakten med vägbanan eftersom vatten hamnar mellan däcket och vägen. Risken påverkas bland annat av hastigheten, vattenmängden och däckens skick. Sänk därför farten innan du når större vattensamlingar. Om bilen börjar vattenplana ska du undvika häftiga rattutslag och kraftig bromsning samt försiktigt minska gaspådraget.

Vid halka kan bromssträckan bli mycket lång. Broar och skuggiga partier kan vara hala även när resten av vägen verkar ha bra grepp. Farthållare ersätter inte din bedömning av underlaget, och förarstöd kan inte skapa friktion som saknas.

I mörker är problemet ofta att faran upptäcks senare. Mörker gör inte i sig bromssträckan längre, men den försämrade sikten kan kräva lägre fart och större avstånd. Fyra eller fem sekunder kan ge bättre marginal än tre, men vid svår halka, dimma eller kraftigt regn kan betydligt mer behövas.

På teoriprovet behöver du alltså skilja mellan sådant som påverkar upptäckten av faran och sådant som påverkar själva inbromsningen. Båda kan göra det nödvändigt att sänka hastigheten.

När trafiken tätnar eller stannar

Köer uppstår inte bara vid rusningstrafik. Vägarbeten, olyckor, tät trafik vid en trafikplats och plötsligt försämrat väder kan snabbt få hastigheten att falla. Köns slut är särskilt utsatt eftersom bakomvarande fordon kan komma i hög fart.

Titta långt fram och sök efter tidiga signaler. Flera bromsljus samtidigt, varningsblinkers, kövarning på en informationstavla eller ovanligt täta fordon kan betyda att du snart behöver bromsa. Släpp gasen i god tid och kontrollera trafiken bakom i speglarna utan att förlora uppmärksamheten framåt.

Om du närmar dig en plötslig kö och behöver varna för en omedelbar fara kan varningsblinkers användas för att uppmärksamma bakomvarande. De ersätter inte bromsning, säker placering eller avstånd. Stäng av dem när den särskilda varningssituationen har upphört.

Illustrerad sida: Motorväg 2
Illustrerad sammanfattning

Föreställ dig att du kommer över ett krön och ser stillastående trafik längre bort. Med god framförhållning kan du bromsa tidigt och kontrollerat. Du ger då även föraren bakom större möjlighet att upptäcka kön. Väntar du tills du nästan är framme tvingas både du och andra till kraftigare åtgärder.

När kön stannar bör du lämna utrymme framför bilen. Det kan ge möjlighet att flytta dig vid behov, exempelvis för att underlätta för ett utryckningsfordon. Utrymmet garanterar däremot inte att du undgår en kollision om någon kör på bakifrån.

Byt inte körfält gång på gång för att vinna några billängder. Det ökar antalet konflikter och kan skapa nya inbromsningar. Vägrenen är inte ett extra kökörfält. Du får inte använda den för att passera kön.

Om ett utryckningsfordon närmar sig ska du lämna fri väg och följa eventuella anvisningar. Agera lugnt och tydligt. Kör inte efter utryckningsfordonet för att utnyttja luckan det får.

När bilen inte kan fortsätta

Ett nödstopp blir säkrare om du tidigt upptäcker att något är fel. Ovanliga vibrationer, förändrad styrkänsla, rök eller allvarliga varningsmeddelanden ska tas på allvar. Försök inte nå nästa rastplats till varje pris om fortsatt körning kan vara farlig.

Om bilen tappar kraft eller får punktering är första uppgiften att behålla kontrollen. Håll stadigt i ratten, undvik tvära manövrer och försök minska hastigheten kontrollerat. Visa med körriktningsvisaren om du kan förflytta dig åt sidan. Använd varningsblinkers för att varna för den fara som den skadade eller stillastående bilen innebär.

Försök nå en nödficka eller komma så långt åt höger som det säkert går, helst helt utanför körfältet. Stanna med så stor marginal till den rörliga trafiken som platsen medger. Säkra bilen mot rullning och stäng av motorn när det behövs.

På en motorväg är det förbjudet att stanna eller parkera på körbanan och vägrenen för exempelvis telefonsamtal, vila eller kartläsning. Ett stopp på grund av haveri är en nödsituation, men bilen ska då flyttas från den farliga platsen så snart det kan ske på ett säkert sätt.

Om bilen blir stående i ett körfält är läget särskilt allvarligt. Slå på varningsblinkers och ring 112 vid akut fara. Försök ta dig till en skyddad plats om det kan göras utan att kliva ut i trafiken. Om säker utrymning inte är möjlig, behåll bältet på medan du larmar och följ instruktionerna du får.

En viktig provfälla är att välja en åtgärd mekaniskt. Att lämna bilen är normalt rätt när du kan nå skydd säkert, men att öppna dörren rakt ut framför passerande fordon kan skapa en ännu större fara.

Skydda människor, varna och kalla på hjälp

När bilen har stannat på vägrenen är faran inte över. Andra förare kan upptäcka den sent eller komma för nära. Prioritera därför människorna före bilen, bagaget och eventuella reparationer.

Ta på reflexväst innan du lämnar bilen om den finns tillgänglig. Förvara den så att du når den från kupén. Reflexväst är en viktig säkerhetsutrustning, men det finns inget allmänt svenskt krav på att förare av personbil ska ha den med sig.

Låt om möjligt alla gå ut på sidan bort från trafiken. Hjälp barn utan att själv bli stående på den trafikerade sidan. Ta er bort från bilen och bakom vägräcket om det finns en säker plats där. Kontrollera om marken utanför räcket har brant slänt, vatten eller andra risker. På en bro kan det vara livsfarligt att kliva över räcket.

Vänta inte framför eller bakom bilen där den kan skjutas mot dig vid en påkörning. Ställ dig inte heller mellan bilen och passerande trafik. Att byta ett hjul på den trafikerade sidan av vägrenen är mycket riskfyllt; anlita bärgare i stället.

Vid ett nödstopp på motorväg ska du normalt sätta ut varningstriangel. Den ska placeras så att andra förare får varning i god tid, inte bara precis bakom bilen. Hastigheten, sikten, kurvor och krön påverkar lämplig placering. Varningsblinkers gör inte triangeln överflödig.

Sätt ut triangeln utan att utsätta dig för allvarlig fara. Gå så långt från trafiken som möjligt och helst bakom skyddsräcket där det går. Spring inte över körfält. Om bilen står mycket farligt och triangeln inte kan placeras säkert behöver du först söka skydd och larma.

Ring bärgare när bilen behöver tas om hand. Ring 112 vid akut fara, personskada eller brand. Beskriv färdriktning, vägnummer och närmaste trafikplats eller annan tydlig platsangivelse. Säg särskilt om bilen blockerar ett körfält.

Vid haveri behöver både varningen och väntplatsen placeras så att andra hinner reagera och människor skyddas från trafiken.

Fartblindhet och trötthet efter lång körning

Efter en längre stund i hög hastighet kan farten börja kännas lägre än den är. Fenomenet kallas fartblindhet. En tyst bil, jämnt vägljud och breda körfält kan göra det svårare att bedöma hastigheten med känslan.

Risken blir tydlig när du lämnar motorvägen. En avfart kan övergå i en snäv kurva, en cirkulationsplats eller en korsning där du måste lämna företräde. Om du utgår från känslan i stället för hastighetsmätaren kan du börja bromsa för sent.

Planera avfarten tidigt. Följ skyltning och markeringar, placera bilen rätt och anpassa hastigheten till avfartens utformning. Kontrollera hastighetsmätaren. En rekommenderad lägre hastighet vid en kurva ska inte tolkas som en garanti för att just den farten fungerar i halka.

Motorvägens jämna rytm kan också göra dig trött. Gäspningar, tunga ögonlock, missade skyltar och svårigheter att minnas den senaste vägsträckan är varningssignaler. Planera pauser och stanna på en lämplig rastplats innan tröttheten blir farlig. Öppet fönster och hög musik ersätter inte sömn.

Missar du avfarten fortsätter du till nästa. Du får inte backa, vända eller använda en öppning i mittremsan för att rätta till misstaget.

Motortrafikled och andra liknande vägar

På en motortrafikled gäller i huvudsak samma särskilda trafikregler som på motorväg. Men vägens utformning kan ge mindre utrymme för misstag. Påfarter kan vara kortare, vägrenen smalare och separata körbanor kan saknas. Mötande trafik kan därför förekomma.

Motortrafikleden känns igen på vägmärket, inte på antalet körfält eller förekomsten av mitträcke. En vanlig landsväg kan vara mötesseparerad och ha omväxlande ett och två körfält utan att vara motortrafikled.

Det innebär att du inte får dra slutsatsen att alla vägar med vajerräcke har samma regler. På en vanlig mötesseparerad landsväg kan det exempelvis finnas korsningar i samma plan. Läs skyltningen och bedöm varje väg för sig.

Där två körfält blir ett behöver du planera tidigt och anpassa dig till skyltning och markeringar. Påbörja inte en omkörning om du är osäker på att kunna avsluta den med god marginal före avsmalningen.

Samma grundtanke gäller på båda vägtyperna: håll avstånd, räkna med oväntade inbromsningar och lägg märke till var det finns möjlighet att stanna i ett verkligt nödläge. En smal väg med räcken på båda sidor kräver särskilt god framförhållning.

Kom ihåg

Anpassa både hastighet och avstånd efter sikt, väggrepp och trafik.

Tre sekunder är ett praktiskt riktmärke under goda förhållanden, inte ett lagstadgat eller alltid tillräckligt avstånd.

Mörker försämrar upptäcktsmöjligheterna; halka försämrar väggreppet.

Upptäck köer tidigt, bromsa kontrollerat och varna vid omedelbar fara.

Använd aldrig vägrenen för att köra förbi en kö.

Vid haveri: behåll kontrollen och försök få bilen utanför körfältet.

Lämna bilen mot den säkra sidan när det är möjligt och sök en skyddad väntplats.

Placera varningstriangeln så att den varnar i god tid, utan att utsätta dig själv för allvarlig fara.

Ring 112 vid akut fara och bärgare när bilen behöver tas om hand.

Kontrollera hastighetsmätaren inför avfarten och ta trötthetssignaler på allvar.

Missad avfart betyder fortsatt färd till nästa, aldrig backning eller vändning.

Vägmärkena avgör vägtypen; ett mitträcke gör inte automatiskt vägen till motortrafikled.

Testa dina kunskaper

Kan du motorväg 2?

Gör ett gratis teoriprov nu, eller lås upp alla övningsfrågor med förklaringar till det här kapitlet med Premium för 499 kr.