Hastigheter

Hastigheter

Hastigheten avgör hur mycket tid du har att upptäcka en fara, fatta ett beslut och stanna. Den påverkar också hur allvarliga följderna blir om en olycka ändå inträffar. Därför behöver du både förstå hastighetsmärkena och kunna bedöma när vägen kräver lägre fart än märket tillåter.

I trafiken måste du hålla isär två frågor: Hur fort får jag köra här, och hur fort är det säkert att köra just nu? Ett korrekt svar på den första frågan räcker inte. Som förare ansvarar du också för den andra.

Så läser du hastighetsmärket

Det vanliga märket för hastighetsbegränsning är runt, med röd kant, gul botten och svarta siffror. Talet anger den högsta tillåtna hastigheten i kilometer per timme. Märket gäller även när vägen är tom och underlaget är torrt.

Ett märke med 60 betyder alltså inte att du bör hålla 60 i alla situationer. Det anger en övre gräns. Om sikten, väglaget eller trafiken kräver det ska du köra långsammare.

I Sverige förekommer flera olika hastighetsgränser. Lär dig därför att läsa siffran i stället för att försöka gissa hastigheten utifrån vägens utseende. En bred genomfartsled kan exempelvis vara begränsad till 40 eftersom många människor behöver korsa den.

Begränsningen börjar normalt gälla där märket står. När du kommer fram till ett märke med lägre hastighet ska du redan ha sänkt farten till den nya gränsen. Det räcker inte att börja bromsa vid märket.

Om gränsen i stället höjs får du inte öka över den tidigare gränsen innan du har passerat märket. Därefter får du accelerera, förutsatt att förhållandena medger det.

Tänk dig att du kör på en väg med 80 och ser ett märke med 50 vid infarten till en mindre ort. Släpp gasen i god tid och bromsa mjukt vid behov. Vid märket ska hastigheten vara högst 50, inte fortfarande på väg ned mot 50.

Bashastighet är grundregeln

När ingen annan hastighetsbegränsning gäller är bashastigheten:

50 km/h inom tättbebyggt område.

70 km/h utanför tättbebyggt område.

Tättbebyggt område är ett område som har bestämts genom lokala trafikföreskrifter. Det är alltså inte din egen bedömning av hur nära husen står som avgör vilken bashastighet som gäller. Områdets början och slut märks normalt ut med särskilda anvisningsmärken.

En ortnamnsskylt är inte i sig ett hastighetsmärke. Du ska inte heller automatiskt byta hastighet när bebyggelsen blir glesare eller när du passerar den sista villan.

Bashastigheten är ingen reservregel som du får använda så snart du inte längre ser en hastighetsskylt. En tidigare utmärkt begränsning kan fortfarande gälla. Har du passerat ett märke med 40 får du inte öka till 50 bara för att nästa kvarter saknar en ny skylt.

På motsvarande sätt betyder avsaknad av en synlig skylt på landsbygden inte att du genast kan välja 70. Du måste ta hänsyn till vilka regler och märken som gäller för sträckan.

Motorvägsmärket ger inte heller i sig tillåtelse att köra i 110 eller 120. Läs hastighetsutmärkningen. Vägtypen och vägens bredd är inte ett besked om en viss hastighetsgräns.

Var börjar och slutar begränsningen?

Ett hastighetsmärke gäller normalt vidare längs vägen tills en annan hastighetsbestämmelse tar över. Begränsningen upphör inte automatiskt vid nästa vägkorsning.

Detta är en viktig skillnad mot vissa andra förbudsmärken. Om du har passerat ett märke med 60 och fortsätter rakt fram genom en korsning ska du alltså inte anta att bashastigheten åter börjar gälla efter korsningen.

När du svänger in på en annan väg behöver du uppmärksamma vilka bestämmelser som gäller där. Leta efter hastighetsmärken och eventuell områdesutmärkning, i stället för att utan vidare ta med dig den gamla vägens hastighet.

En hastighetsbegränsning kan också anges genom ett områdesmärke. Om en infart är märkt med en områdesbestämmelse om 30 gäller den inom området fram till områdets slut, om inte en avvikande bestämmelse anges för en viss sträcka. Du ska inte förvänta dig en ny 30-skylt efter varje korsning inne i området.

Vid vägarbeten kan tillfälligt uppsatta hastighetsmärken begränsa farten. Följ dem även när du inte ser någon som arbetar. Det kan finnas ojämnheter, smala passager, oskyddade kanter eller andra risker kvar.

Tilläggstavlor och rekommenderad hastighet

Läs alltid hastighetsmärket tillsammans med eventuella tilläggstavlor. De kan precisera när eller hur begränsningen gäller.

Om en tidsangivelse begränsar märkets giltighet behöver du förstå både klockslagen och hur de är skrivna:

Svarta eller vita tider utan parentes gäller vardagar utom vardag före söndag och helgdag.

Tider inom parentes gäller vardag före söndag och helgdag.

Röda tider gäller söndagar och helgdagar.

En vanlig lördag hör alltså normalt till tiderna inom parentes. Men kalendern måste läsas korrekt: en helgdag kan infalla mitt i veckan.

Utanför den angivna tiden gäller den hastighetsbestämmelse som då är tillämplig på platsen. Anta inte automatiskt att det alltid blir 50. Det kan finnas en annan gällande begränsning för vägen eller området.

Skilj också mellan en bindande hastighetsbegränsning och ett anvisningsmärke för rekommenderad hastighet. En rekommendation är inte samma slags förbud som det runda hastighetsmärket. Den hjälper dig att förstå vilken fart som bedöms lämplig för exempelvis en sträcka med fartdämpande åtgärder eller tillfälliga trafikförhållanden.

Att rekommendationen inte är en bindande hastighetsgräns betyder inte att du kan bortse från riskerna. Du är fortfarande skyldig att anpassa farten, och en annan gällande högsta hastighet får aldrig överskridas.

På teoriprovet är därför formuleringarna viktiga. ”Högsta tillåtna hastighet” och ”rekommenderad hastighet” beskriver inte samma sak.

Platser där andra märken styr farten

Vissa anvisningsmärken medför särskilda hastighetsregler utan att ett vanligt runt hastighetsmärke behöver finnas bredvid.

På ett gångfartsområde får fordon inte köras fortare än gångfart. Som förare har du dessutom väjningsplikt mot gående. Gångfart uttrycks inte i trafikregeln som ett bestämt antal kilometer per timme. Tänk på tempot hos människor som går, inte på en låg men ändå vanlig körhastighet.

Om du kör in på en stenlagd gårdsgata med bänkar och uteserveringar ska du kunna samspela med människor som rör sig över hela ytan. En tom körväg framför bilen gör inte 20 km/h tillåtet i ett gångfartsområde.

På en gågata gäller också gångfart och väjningsplikt mot gående. Men motordriven trafik är mer begränsad där. Sådana fordon får som huvudregel bara korsa gågatan. Undantag finns bland annat för varuleveranser och vissa transporter av boende, hotellgäster, sjuka eller rörelsehindrade. Ett vanligt ärende till en butik ger inte i sig rätt att köra längs gågatan.

På en cykelgata är högsta tillåtna hastighet 30 km/h. För motordrivna fordon gäller dessutom att hastigheten ska anpassas till cykeltrafiken. Om cyklisterna framför dig håller lägre fart kan du behöva följa deras tempo. Märket ger inte rätt att pressa sig fram i 30.

Dessa miljöer visar varför du måste läsa fler märken än dem som har siffror. Gångfartsområdesmärket och cykelgatumärket innehåller viktig information om hastigheten även utan en separat hastighetsskylt.

Anpassa farten till det du faktiskt möter

Du ska kunna behålla kontrollen över bilen och stanna inom den del av vägen som du kan överblicka samt före hinder som går att förutse. Anpassningen måste göras innan situationen blir farlig.

Det räcker därför inte att tänka: ”Jag bromsar om något dyker upp.” Om sikten är skymd behöver du redan ha en hastighet som ger utrymme att hantera det som rimligen kan finnas där.

På en smal grusväg kan den tillåtna hastigheten vara betydligt högre än den fart som är säker. Lösa stenar, mötande trafik och en backkrönssituation kan tillsammans kräva mycket låg fart. Skylten ”Enskild väg” ger ingen egen hastighetsgräns, men vägens skick och bredd kan kräva stor försiktighet.

Vid mörkerkörning måste farten fungera med den sikt som belysningen faktiskt ger. Regn, dimma och bländning kan minska möjligheten att upptäcka människor och föremål. En mörkklädd person syns ofta betydligt senare än ett reflexförsett vägmärke.

Var särskilt uppmärksam där barn kan finnas. En boll vid kanten av en parkerad bil kan vara ett skäl att omedelbart sänka farten, även om ingen människa ännu syns.

Vid ett övergångsställe behöver farten ge dig möjlighet att uppfylla väjningsplikten. Vid en cykelpassage ska du anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklister på passagen. Att någon annan också har skyldigheter befriar inte dig från ditt ansvar.

Möter du en ryttare bör du sänka farten tidigt, lämna ordentligt utrymme och undvika att skrämma hästen med signalhorn eller kraftig acceleration.

Även bilens egenskaper spelar roll. Däck, last, släpvagn och tekniskt skick påverkar marginalerna. Vägens skyltade hastighet är dessutom inte alltid den högsta hastighet som just din fordonskombination får framföras med. För en personbil med släpvagn är högsta tillåtna hastigheten normalt 80 km/h, men vissa släpvagnskombinationer har en lägre gräns.

Fartens betydelse för stoppsträckan

Från det att du upptäcker ett hinder tills bilen står stilla hinner bilen färdas både under din reaktion och under själva inbromsningen.

Reaktionssträckan är den sträcka bilen rullar innan bromsningen börjar. Den påverkas av hastigheten och av hur snabbt du reagerar. Trötthet, distraktion och alkohol kan försämra reaktionen.

Bromssträckan är sträckan från att bromsningen börjar tills bilen har stannat. Den beror bland annat på hastighet, väggrepp, däck, bromsar och vägens lutning.

Under jämförbara förhållanden ökar reaktionssträckan proportionellt med hastigheten, medan bromssträckan ungefär följer hastigheten i kvadrat. Fördubblad fart ger alltså dubbelt så lång reaktionssträcka vid samma reaktionstid och ungefär fyra gånger så lång bromssträcka.

Det betyder inte att hela stoppsträckan alltid blir fyra gånger längre. Stoppsträckan består av två delar som påverkas olika.

Tänk dig att du kör mot en kö bakom en kurva. Lägre fart ger inte bara kortare bromssträcka. Du får också mer tid att förstå situationen och kan ofta bromsa mjukare, vilket hjälper föraren bakom att reagera.

Vanliga misstag och provfällor

En vanlig provfälla är att en bild visar en tydlig hastighetsskylt samtidigt som vägen är hal eller sikten dålig. Frågar uppgiften efter högsta tillåtna hastighet är märket centralt. Frågar den efter lämplig hastighet måste du väga in hela situationen. Läs frågan noggrant.

Ett annat misstag är att behandla hastighetsgränsen som en målhastighet. Du måste inte köra i 70 bara för att vägen är begränsad till 70. Samtidigt får du inte utan giltigt skäl köra överdrivet långsamt, plötsligt bromsa eller på annat sätt hindra andra förare. Dålig sikt eller halt väglag är däremot verkliga skäl att sänka farten.

Farthållare förändrar inte ansvaret. En inställd hastighet måste omprövas när trafiken eller väglaget ändras. Var också uppmärksam på att farten kan öka i en nedförsbacke.

Bilens skyltigenkänning och navigator är hjälpmedel, inte rättskällor. De kan missa tillfälliga märken, läsa en skylt på en sidoväg eller visa gamla uppgifter. Det är den gällande trafikregeln och utmärkningen på platsen du ska följa.

Det finns inte heller någon tillåten ”extra marginal” över hastighetsgränsen. Utgå inte från påståenden om hur mycket man kan köra för fort utan att bli bötfälld. En hastighetsgräns är en gräns även vid omkörning.

Låt slutligen inte en bil som ligger nära bakom pressa upp din fart. Håll en säker och laglig hastighet, skapa god marginal framåt och underlätta en omkörning när det kan ske säkert. Bromsa aldrig för att tillrättavisa den bakomvarande.

Kom ihåg

Hastighetsmärket anger en högsta gräns, inte en fart som alltid är lämplig.

Bashastigheten är 50 km/h inom tättbebyggt område och 70 km/h utanför, när ingen annan begränsning gäller.

Sänk farten före märket så att den nya, lägre gränsen är uppnådd när du passerar det.

Öka inte över den gamla gränsen förrän du har passerat märket som tillåter högre fart.

En hastighetsbegränsning upphör inte automatiskt vid en korsning.

Läs tilläggstavlor och skilj bindande begränsningar från rekommendationer.

På gågata och i gångfartsområde gäller gångfart; på cykelgata gäller högst 30 km/h och motorfordons fart ska anpassas till cykeltrafiken.

Anpassa hastigheten efter sikt, väglag, trafik, fordon och last.

Fördubblad fart ger ungefär fyrdubblad bromssträcka under jämförbara förhållanden.

Varken omkörning, farthållare eller bakomvarande trafik ger rätt att överskrida gränsen.