Last & vikter

Last och vikter

En bil kan ha plats för mer än den får bära. Fyra vuxna, semesterpackning och en takbox kan räcka för att lastutrymmet ska vara fullt även viktmässigt. Samtidigt kan en enda lös verktygslåda orsaka allvarliga skador vid en kraftig inbromsning.

Säker lastning handlar därför om tre saker: att förstå viktgränserna, att placera lasten rätt och att hindra den från att röra sig. Du behöver också veta när utskjutande last ska märkas ut. Kunskaperna är lika användbara inför teoriprovet som när du hämtar möbler eller packar bilen inför fjällresan.

Förarens ansvar börjar före färden

Som förare ansvarar du för att bilen används på ett trafiksäkert sätt. Det gäller även när någon annan har hjälpt dig att lasta. Att personalen på byggvaruhuset har lagt in säckarna betyder inte att du kan hoppa över kontrollen av vikt och lastsäkring.

Lasten får inte innebära fara för personer, skada egendom, falla av eller släpa efter bilen. Den får inte heller hindra dig från att köra säkert. Du måste kunna manövrera bilen och ha den sikt som körningen kräver. Belysning, körriktningsvisare och registreringsskylt får inte skymmas.

Tänk exempelvis på en cykelhållare baktill. Cyklarna kan sitta ordentligt fast men ändå dölja baklyktorna eller registreringsskylten. Då är transporten inte färdig att genomföra. Du behöver en lämplig lösning med synlig belysning och registreringsskylt enligt reglerna.

Viktgränser och lastsäkring är två skilda krav. En lätt kartong kan vara farligt placerad trots att bilen har gott om lastkapacitet. Omvänt blir en överlastad bil inte laglig för att allt är väl fastspänt.

Planera därför transporten innan du börjar bära ut saker. Ibland är två resor, hemleverans eller ett lämpligt släp den säkraste lösningen.

Viktbegreppen beskriver olika saker

Registreringsbeviset och fordonets registrerade uppgifter hjälper dig att avgöra vad bilen får väga. Fyra begrepp är särskilt viktiga.

Tjänstevikt är bilens vikt i normalt, fullt driftfärdigt skick. Där ingår bland annat den utrustning som hör till bilen, drivmedel och andra nödvändiga vätskor. Även en förare med den fastställda beräkningsvikten 75 kg ingår. Passagerare och vanlig last ingår däremot inte.

Tjänstevikten är alltså inte samma sak som en helt tom bil utan förare och bränsle. Förarvikten 75 kg är en beräkningsgrund, inte ett krav på vad föraren får väga.

Totalvikt är summan av tjänstevikten och den största beräknade vikten av passagerare och gods som bilen är inrättad för. Det är en registrerad uppgift som bland annat används för att bestämma vilken körkortsbehörighet som krävs. Bilens totalvikt ändras inte för att du packar ur bagaget.

Maximilast, ofta kallad maxlast, är skillnaden mellan totalvikt och tjänstevikt:

Maxlast = totalvikt − tjänstevikt

Lastutrymmet i kilogram ska räcka till både passagerare och gods. Även exempelvis takbox, lastbågar och annan extra utrustning kan påverka hur mycket som återstår att lasta, om de inte redan ingår i bilens tjänstevikt.

Bruttovikt är den vikt som bilen faktiskt har vid ett visst tillfälle. Den förändras när personer kliver in eller ur, när du lastar eller lossar och när mängden drivmedel förändras.

En bra minnesregel är att totalvikten är en registrerad uppgift, medan bruttovikten beskriver bilen här och nu. För att få säker kunskap om den verkliga vikten behöver bilen vägas.

Räkna på hela resesällskapet

Anta att en bil har tjänstevikten 1 600 kg och totalvikten 2 050 kg. Maxlasten är då 450 kg. Det betyder inte att du får lägga in 450 kg bagage och sedan fylla alla sittplatser.

I ett räkneexempel väger föraren 90 kg. Eftersom 75 kg redan ingår i tjänstevikten behöver du ta hänsyn till ytterligare 15 kg. Tre passagerare väger tillsammans 210 kg. Lastbågar och en tom takbox väger tillsammans 25 kg och ingår i exemplet inte i tjänstevikten.

Då återstår:

450 − 15 − 210 − 25 = 200 kg

De 200 kilogrammen ska räcka till övrig last, både inne i bilen och i takboxen. Exemplet förutsätter att bilen i övrigt motsvarar sin registrerade tjänstevikt. Extrautrustning och andra skillnader kan påverka den verkliga marginalen.

Se därför beräkningen som ett planeringsverktyg. Om transporten ligger nära gränsen är vägning ett bättre underlag än uppskattningar.

Det räcker inte heller att bilens sammanlagda vikt är tillåten. Belastningen på respektive axel måste hålla sig inom tillåtna gränser. En bil med många tunga föremål längst bak kan få för hög belastning på bakaxeln trots att totalvikten inte överskrids.

Viktbegränsningar på vägen kan också sätta stopp. Ett vägmärke som begränsar bruttovikten handlar om fordonets verkliga vikt, inte bara om siffran för totalvikt i registreringsbeviset.

B-körkort och släp kräver rätt viktuppgifter

Huvudregeln för B-körkort är att du får köra personbil och lätt lastbil med en totalvikt på högst 3 500 kg. Det finns särskilda äldre behörighetsregler, men när du lär dig grundregeln ska du utgå från denna gräns.

Ett vanligt misstag är att tro att en lätt lastad bil med högre totalvikt blir tillåten att köra med vanlig B-behörighet. Så fungerar det inte. När behörigheten bedöms är det normalt den registrerade totalvikten som är avgörande, inte hur mycket bilen råkar väga för stunden.

Med vanlig B-behörighet får du också dra:

Ett släp med totalvikt högst 750 kg, bakom en dragbil som omfattas av B-behörigheten.

Ett släp med totalvikt över 750 kg, om bilens och släpets sammanlagda totalvikter inte överstiger 3 500 kg.

Det första alternativet innebär att summan av totalvikterna kan bli högst 4 250 kg. Det betyder inte att vanlig B-behörighet generellt tillåter alla ekipage med den sammanlagda totalvikten.

Utökad B-behörighet, B96, tillåter en sammanlagd totalvikt på högst 4 250 kg även med ett släp vars totalvikt överstiger 750 kg.

Oavsett körkort måste bilens tekniska begränsningar följas. Kontrollera bland annat högsta tillåtna släpvagnsvikt och högsta sammanlagda bruttovikt för bil och släp. Körkortsreglernas totalvikter och fordonets tekniska viktgränser måste alltså kontrolleras var för sig.

Släpets kultryck belastar dessutom bilen. Det kan minska utrymmet för annan last och påverka bakaxelbelastningen. Att koppla till ett släp är därför inte ett sätt att slippa tänka på bilens egna viktgränser.

Lastens placering påverkar körningen

Last förändrar bilens köregenskaper även när alla viktgränser följs. En tungt lastad bil kan kännas trögare vid acceleration, reagera annorlunda på styrning och ställa större krav på bromsarna. I långa nedförsbackar blir bromsarnas värmebelastning särskilt viktig.

Placera tunga föremål så lågt som möjligt och fördela vikten jämnt. I bagageutrymmet är en placering nära ett lämpligt, stabilt stöd ofta bättre än längst bak vid bakluckan. Undvik att samla all tung last på ena sidan.

Taklast höjer bilens tyngdpunkt. Det kan öka krängningen i kurvor och göra bilen känsligare vid hastiga undanmanövrer. En takbox eller annan stor last på taket kan också öka känsligheten för sidvind och höja energiförbrukningen.

Lägg därför hellre lätta, skrymmande saker på taket och de tyngsta föremålen lågt i bilen. Det betyder inte att allt som ryms i takboxen är lämpligt att lägga där.

Kontrollera bilens tillåtna taklast samt gränserna för lastbågar och takbox. Den lägsta tillämpliga gränsen styr. Bilens taklast omfattar även utrustningen som bär lasten, inte bara innehållet i boxen.

Om bilen i ett exempel tillåter 75 kg taklast och lastbågarna samt boxen tillsammans väger 20 kg, återstår högst 55 kg innehåll utifrån just bilens takgräns. En lägre gräns för boxen eller lastbågarna kan minska mängden ytterligare.

Kontrollera också däcktrycket enligt biltillverkarens anvisningar för aktuell belastning. Anpassa hastighet och avstånd efter hur bilen är lastad, väglaget och sikten.

Lastsäkring ska klara mer än lugn körning

Lasten ska sitta kvar även när du måste bromsa hårt eller väja. Det räcker inte att den ligger stilla när bilen är parkerad eller när du kör försiktigt genom bostadsområdet.

Lastsäkringen ska kunna motstå krafter motsvarande minst 80 procent av lastens tyngd framåt och 50 procent bakåt och åt sidorna. Den större belastningen framåt hänger samman med att kraftig bromsning får lasten att vilja fortsätta i färdriktningen.

Kraven gäller den samlade säkringen. Lasten kan hållas på plats genom exempelvis stabil förstängning, lämplig surrning och friktion. Att ett spännband har en viss märkning betyder inte automatiskt att transporten är säker. Bandens vinklar, fästpunkternas hållfasthet och lastens form spelar också roll.

Använd avsedda fästpunkter och hela, lämpliga spännband. Skydda banden från vassa kanter. Elastiska bagagestroppar är inte en ersättning för ordentlig säkring av tung last.

Ett ryggstöd kan ge stöd, men du får inte förutsätta att det ensamt stoppar alla tunga föremål. Kontrollera att fällbara ryggstöd är låsta. Om du fäller sätena för att få plats med långa paket måste du ordna säkringen så att paketen inte kan glida fram mot föraren eller passagerarna.

Även småsaker behöver uppmärksamhet. En dator på hatthyllan eller en termos på ett säte kan kastas framåt. Förvara sådant i stängda fack eller säkra det på annat lämpligt sätt. Ett insynsskydd över bagageutrymmet är normalt inte ett lastskydd.

Vid färd till återvinningscentralen behöver löst material hållas kvar, exempelvis med lämplig täckning. Ett nät kan hindra lätta föremål från att blåsa bort, men ersätter inte surrning av tunga föremål.

Utskjutande last ska upptäckas i tid

Långa föremål kräver både säker infästning och rätt utmärkning. Andra trafikanter måste kunna bedöma var transporten börjar och slutar.

Last som skjuter ut framför bilen ska märkas ut. Undantaget är när den skjuter ut mindre än en meter och den utskjutande delen tydligt framgår för andra trafikanter.

Last som skjuter ut mer än en meter bakom bilen ska märkas ut. Avståndet avser hur långt lasten sticker ut bakom fordonet, inte lastens hela längd. Vid exakt en meter utlöses inte just detta krav bakåt, men transporten måste fortfarande vara säker.

I dagsljus ska den yttersta delen vara tydligt utmärkt. En väl synlig flagga kan användas. En liten, smutsig tygbit som knappt går att upptäcka är ingen bra lösning.

Under mörker, skymning, gryning och när väder eller andra omständigheter kräver det ska utmärkningen kompletteras enligt följande:

Framåt: lykta med vitt ljus och vita reflexer.

Bakåt: lykta med rött ljus och röda reflexer.

Reflexerna ska sitta så lågt att de kan återkasta ljuset från andra fordons halvljus. En flagga ensam räcker alltså inte i mörker.

Tänk också på bredden. För vanlig godstransport med personbil på annan väg än enskild väg gäller som huvudregel att lasten inte får skjuta ut mer än 20 cm åt någon sida och att den sammanlagda bredden inte får överstiga 260 cm. Särskilda undantag och villkor kan finnas för vissa transporter. Utgå inte från att en bred last blir tillåten bara för att den märks ut.

Markering gör inte heller en dåligt säkrad transport säker. En bräda som kan lossna är farlig även om den har en tydlig flagga.

Kontroll före start och fällor på teoriprovet

Gå ett varv runt bilen när lastningen är klar. Kontrollera infästningar, luckor, sikt, belysning, registreringsskylt och eventuella markeringar. Kom ihåg den ökade höjden med taklast när du närmar dig garage, färjor eller låga passager.

Stanna på en säker plats och kontrollera lasten efter en kort tids körning, särskilt om den kan sätta sig eller om banden kan slacka. Gör en ny kontroll när något har flyttats eller lossats.

På teoriprovet är det viktigt att först identifiera vilken fråga som ställs: körkortsbehörighet, faktisk vikt, lastkapacitet eller lastsäkring. Samma transport kan vara tillåten enligt en regel men otillåten enligt en annan.

Vanliga tankefel är:

”Maxlasten gäller bara bagaget.” Nej, även passagerarna använder lastkapacitet.

”Föraren ska alltid läggas till med hela sin vikt.” Nej, 75 kg förare ingår redan i tjänstevikten.

”En olastad bil får alltid köras med B-körkort.” Nej, behörigheten bedöms normalt efter totalvikten.

”Det räcker att bruttovikten är under totalvikten.” Nej, även exempelvis axelbelastning och taklast kan begränsa.

”All last under en meters utsprång behöver ingen markering.” Nej, framåt gäller andra förutsättningar än bakåt.

”Jag kör långsamt, så lasten behöver inte spännas fast.” Nej, en oväntad inbromsning kan behövas även vid låg hastighet.

Kom ihåg

Tjänstevikten omfattar en körklar bil och en beräknad förarvikt på 75 kg.

Totalvikten är registrerad; bruttovikten är den verkliga vikten för stunden.

Maxlasten är totalvikten minus tjänstevikten och ska räcka till både passagerare och gods.

Kontrollera också axelbelastning, taklast och eventuell släpvagnsbelastning.

Placera tunga föremål lågt och säkra lasten mot förflyttning.

Lastsäkringen ska klara krafter motsvarande minst 80 procent framåt och 50 procent bakåt och åt sidorna.

Bakre utsprång över en meter ska märkas ut; framtill gäller utmärkningskrav med ett begränsat undantag.

Vid mörker används vitt ljus och vita reflexer framåt samt rött ljus och röda reflexer bakåt.

Körkortsbehörighet och fordonets tekniska viktgränser är separata kontroller.

Du som förare måste kontrollera transporten även om någon annan har lastat.