Vid trafikolycka

Vid trafikolycka

En trafikolycka kan förändra en vanlig resa på några sekunder. Då behöver du kunna skydda dig själv, hindra nya kollisioner och hjälpa skadade utan att förvärra situationen. Du behöver också känna till ditt ansvar som trafikant, även när du anser att någon annan har orsakat olyckan.

En användbar minnesregel är Varna – Rädda – Larma – Ge första hjälpen. Den hjälper dig att komma igång, men är inte en låst arbetsordning. Vid exempelvis ett hjärtstopp eller en livshotande blödning måste hjälpen börja omedelbart. Är ni flera kan någon varna trafiken medan en annan ringer 112 och en tredje hjälper den skadade.

Ditt ansvar när en olycka har inträffat

Om du har haft del i en trafikolycka måste du stanna kvar. Det gäller oavsett vem som bär skulden och även om ditt eget fordon inte har fått några skador. Du ska efter förmåga hjälpa skadade och medverka till de åtgärder som olyckan skäligen kräver.

På begäran av någon annan som varit inblandad eller vars egendom har skadats ska du lämna namn och adress samt upplysningar om händelsen. Att lämna platsen för att undgå dessa skyldigheter kan vara smitning från trafikolycksplats. Även en mindre parkeringsskada kan omfattas.

Om en person har fått en skada som inte är obetydlig ska Polismyndigheten underrättas snarast möjligt. Vid akut fara eller behov av ambulans ringer du 112. Ett obetydligt skrubbsår innebär däremot inte automatiskt samma underrättelseskyldighet. Är skadeläget osäkert behöver du söka hjälp, inte själv försöka avgöra hur allvarlig en misstänkt skada är.

Om egendom har skadats och ingen finns där som kan ta emot dina uppgifter ska du snarast underrätta den skadelidande eller Polismyndigheten. Det kan exempelvis gälla en parkerad bil eller ett påkört staket.

Som förbipasserande har du inte automatiskt samma skyldigheter enligt trafikförordningen som den som varit delaktig. Ser du en allvarlig olycka där hjälp saknas bör du däremot larma och hjälpa efter förmåga. Om räddningspersonal redan arbetar på platsen ska du inte stanna av nyfikenhet.

Provfälla: Skyldigheterna avgörs inte av vem som gjorde fel. Du kan inte köra vidare bara för att du själv följde trafikreglerna.

Skapa säkerhet innan fler skadas

Börja med en snabb överblick. Var finns trafiken, de skadade och de största riskerna? En olycka efter ett backkrön kan vara särskilt farlig eftersom nästa förare upptäcker hindret sent.

Stanna så säkert som möjligt och lämna utrymme för räddningsfordon. Slå på varningsblinkers. Ta på reflexväst om den finns tillgänglig, helst innan du lämnar bilen. Försök gå ut på sidan bort från trafiken och håll passagerare borta från körbanan.

På motorväg är en bil som står stilla utsatt även på vägrenen. Om det går att lämna bilen säkert bör personer som kan förflytta sig ta sig bort från trafiken, helst bakom vägräcket. Stå inte mellan fordon eller direkt framför eller bakom en bil som riskerar att bli påkörd.

Varningstriangeln ska ge andra förare tid att upptäcka faran och reagera. Anpassa placeringen efter hastigheten, sikten och vägens utformning. Strax bakom den skadade bilen kan vara alldeles för sent. Finns ett skymmande krön eller en kurva behöver varningen kunna upptäckas innan trafikanten kommer fram till hindret.

Varningstriangel krävs i vissa situationer när ett fordon blivit stående, bland annat på motorväg. Varningsblinkers ersätter inte en föreskriven triangel. Utsätt dig dock inte för omedelbar påkörningsrisk när du varnar; beskriv faran för 112 om platsen inte kan säkras.

Om det är säkert kan du stänga av drivsystemet på olycksfordon och hindra dem från att rulla. Undvik rökning, öppen eld och onödig hantering av skadade fordonsdelar.

Larma tydligt och fördela uppgifterna

Ring 112 när det finns akut fara, personskador som behöver omedelbar hjälp, brand eller annan allvarlig risk. Du behöver inte ha fullständig information innan du ringer. Operatören hjälper dig med frågor och instruktioner.

Försök kunna beskriva:

Var olyckan har inträffat, exempelvis vägnummer, körriktning, närmaste avfart eller adress.

Vad som har hänt och vilka slags fordon som är inblandade.

Hur många som verkar skadade och om någon sitter fast.

Om någon är medvetslös, inte andas normalt eller blöder kraftigt.

Om det finns brand, rök, läckage eller fordon med märkning för farligt gods.

På en mötesseparerad väg är körriktningen viktig. ”E4 söderut strax efter avfarten” är mer användbart än enbart ett ortsnamn. Telefonens positionering kan hjälpa, men ersätter inte alltid din beskrivning.

Använd högtalarfunktionen om du behöver händerna fria. Följ operatörens instruktioner och avsluta inte samtalet förrän du får besked om det.

Fördela uppgifter till bestämda personer: ”Du med den blå jackan, ring 112.” En allmän uppmaning till en grupp kan göra att alla tror att någon annan redan har ringt.

Provfälla: Vänta inte med larmet tills du har räknat varje person eller samlat alla fordonsuppgifter. De uppgifterna får kompletteras senare.

Kontrollera medvetande och andning

När du kan närma dig utan att utsätta dig för allvarlig fara undersöker du om personen reagerar. Tala tydligt och skaka försiktigt i axlarna om det kan göras utan onödiga rörelser. Utebliven reaktion betyder att personen behöver snabb hjälp.

Öppna luftvägen genom att försiktigt böja huvudet bakåt och lyfta hakan. Kontrollera om andningen är normal genom att se efter bröstkorgsrörelser samt lyssna och känna efter andetag. Använd högst tio sekunder för bedömningen.

Enstaka suckar, glesa flämtningar eller onormala snarkande andetag kan förekomma vid hjärtstopp. De ska inte tolkas som normal andning.

Om en vuxen person är medvetslös och inte andas normalt ska du larma 112 och starta hjärt-lungräddning, HLR. Som lekperson ska du inte fördröja insatsen genom att försöka leta efter puls.

Vid HLR på en vuxen:

Placera händerna mitt på bröstkorgen.

Ge 30 bröstkompressioner, följda av två inblåsningar.

Tryck ned bröstkorgen 5–6 centimeter i en takt av 100–120 kompressioner per minut.

Låt bröstkorgen höja sig helt mellan kompressionerna och gör så korta avbrott som möjligt.

Om du inte kan eller vill göra inblåsningar ska du ändå ge bröstkompressioner. Be någon hämta en hjärtstartare om det finns en i närheten. Starta den, följ instruktionerna och se till att ingen rör personen när apparaten analyserar hjärtrytmen eller ger en strömstöt.

En medvetslös person som andas normalt behöver en fri luftväg och ständig övervakning. Stabilt sidoläge används för att skydda luftvägen. Vid misstänkt nack- eller ryggskada ska onödiga rörelser undvikas, men fri luftväg har företräde. Följ 112-operatörens instruktioner.

Om personen sitter fast eller inte kan läggas i sidoläge, håll luftvägen öppen så gott det går. Kontrollera andningen fortlöpande. För barn behövs anpassad HLR; låt larmoperatören vägleda dig.

Stoppa blödning och skydda mot nedkylning

En kraftig yttre blödning kan vara direkt livshotande och måste stoppas snabbt. Den kan behöva hanteras samtidigt som någon annan larmar eller kontrollerar andningen.

Tryck hårt direkt mot såret med ett förband eller ett tygstycke. Använd handskar om de finns nära till hands, men fördröj inte en livräddande insats för att leta efter utrustning. Håll kvar trycket. Om materialet blir genomblött lägger du mer ovanpå och fortsätter trycka.

Dra inte ut ett föremål som sitter fast i såret. Det kan förvärra blödningen. Tryck runt föremålet och följ instruktionerna från 112. Vid en livshotande blödning från arm eller ben som inte kan stoppas med direkt tryck kan en avsnörande förbandsutrustning behövas; använd den enligt utbildning eller larmoperatörens vägledning.

Cirkulationschock innebär att kroppens organ inte får tillräcklig blodförsörjning. Det är inte samma sak som att vara rädd eller upprörd. En person med allvarliga inre eller yttre blödningar kan bli blek, kallsvettig, slö eller orolig och andas snabbt.

Låt personen ligga om tillståndet tillåter, håll personen stilla och skydda mot kyla både ovanifrån och från marken. Ge inte mat eller dryck till någon som är allvarligt skadad. Kontrollera medvetande och andning medan ni väntar.

Exempel: En förare säger att allt är bra men blir efter en stund blek och svår att få kontakt med. Avsaknad av synligt blod utesluter inte en allvarlig skada.

Brand, fastklämning och farligt gods

Flytta inte en svårt skadad person enbart för att det verkar bekvämare utanför bilen. Förflyttning kan förvärra skador. Däremot kan omedelbar brandfara, hotande påkörning eller behov av livräddande hjälp göra en förflyttning nödvändig.

Bedöm vad du faktiskt kan göra utan att själv bli skadad. Försök inte dra loss någon som sitter fastklämd. Informera 112 och hjälp genom att hålla kontakt med personen, övervaka andningen och stoppa åtkomliga blödningar.

Vid rök eller brand ska du hålla avstånd. En elbil kan vara körklar trots att motorn inte hörs. Rör inte skadade högvoltskomponenter eller orange kablar. Ett skadat drivbatteri kan innebära särskilda brandrisker; räddningstjänsten behöver information om fordonet.

Orange skyltar och faroetiketter på ett transportfordon kan visa att det transporterar farligt gods. Gå inte nära ett läckage för att identifiera ämnet och försök inte lukta dig fram. Flytta dig bort från rök och ångor, helst mot vinden.

Uppgifter på skyltarna kan vara värdefulla för räddningstjänsten, men läs dem bara om det går från en säker plats. Att närma sig för ett fotografi kan utsätta dig för förgiftning eller brand.

Provfälla: ”Rädda” betyder inte att du ska gå in i en miljö där du sannolikt själv blir ett nytt olycksoffer.

Mindre kollisioner och uppgifter efteråt

När ingen behöver akut hjälp blir nästa uppgift att undvika trafikfara och säkra nödvändiga uppgifter. Vid en mindre sammanstötning ska fordon som utgör fara eller hinder för trafiken flyttas till en lämplig plats.

Om någon har dödats eller blivit svårt skadad gäller särskild försiktighet med olycksplatsen. Fordon får då flyttas endast om de utgör fara för annan trafik. Spår och andra förhållanden som kan vara viktiga för utredningen ska bevaras. Livräddande insatser går självklart före dokumentation.

Anteckna eller dokumentera:

Tid och plats samt hur händelsen gick till.

Inblandades namn, adress och kontaktuppgifter.

Fordonens registreringsnummer och försäkringsbolag.

Vittnens kontaktuppgifter och vad de själva har sett.

Synliga skador och fordonens lägen, om det kan göras säkert.

Använd gärna försäkringsbolagets skadeanmälan. Beskriv iakttagelser sakligt i stället för att diskutera skuld på körbanan. Fotografering får aldrig fördröja hjälp eller utsätta någon för trafikfara.

Om du råkar skrapa en tom bil vid en livsmedelsbutik ska du försöka nå ägaren. Kan du inte underrätta den skadelidande ska du snarast underrätta Polismyndigheten. Förlita dig inte enbart på en lös lapp som kan försvinna.

Efter en olycka kan du vara skakig, få koncentrationssvårigheter eller upptäcka smärta först senare. Ordna annan transport om du inte kan köra säkert och sök vård vid misstänkta skador.

Viltolyckor och påkörda tamdjur

Efter en djurkollision måste du först hantera risken för människor och andra trafikanter. Stanna säkert, varna och kontrollera om någon i bilen är skadad.

Vid sammanstötning med följande djur ska du snarast underrätta Polismyndigheten och märka ut olycksplatsen:

Björn, varg, järv och lodjur.

Älg, hjort och rådjur.

Utter, vildsvin och mufflonfår.

Örn.

Skyldigheten gäller även om djuret springer därifrån och du inte ser någon skada. Vid en sådan viltolycka ringer du 112 och berättar att det gäller en viltolycka.

Markera platsen tydligt, gärna med en viltolycksremsa. Beskriv var djuret försvann och på vilken sida av vägen. Om bilen stannar längre bort ska markeringen ändå hjälpa eftersökspersonalen att hitta rätt utgångspunkt.

Följ inte efter ett skadat djur. Det kan vara farligt, försvåra eftersöket och orsaka djuret mer lidande. Försök inte dra undan ett stort djur om det innebär risk för dig. Håll också hundar borta från platsen.

Exempel: Ett rådjur träffas av bilens framskärm och försvinner mellan granarna. Bilen går att köra och inga blodspår syns. Du ska ändå anmäla sammanstötningen och märka ut platsen.

Vid påkörning av ett tamdjur behöver ägaren underrättas. Kan ägaren inte nås, kontakta polisen för hjälp. Alla djurslag omfattas inte av samma särskilda anmälningsregel, men ett skadat djur ska inte lämnas utan åtgärd.

Kom ihåg

Har du varit delaktig i olyckan ska du stanna, hjälpa efter förmåga och fullgöra dina uppgiftsskyldigheter.

Skydda dig själv och andra mot följdolyckor innan du går in i ett farligt område.

Varna, rädda, larma och ge första hjälpen efter situationens behov, gärna samtidigt genom arbetsfördelning.

Ring 112 tidigt vid akut fara och beskriv plats, skadeläge och särskilda risker.

Medvetslöshet utan normal andning kräver omedelbar HLR; lägg inte tid på pulskontroll.

Stoppa kraftiga blödningar med direkt tryck och skydda skadade mot nedkylning.

Flytta svårt skadade endast när säkerhet eller livräddande hjälp kräver det.

Varningsblinkers ersätter inte en varningstriangel när triangel krävs.

Stanna inte för att titta eller filma där andra redan hjälper.

Anmälningspliktiga viltkollisioner ska anmälas och platsen markeras även utan synliga skador.